Dagarna rullade på med snabb fart, jag tränade mina hästar och jobbade på som vanligt fram tills en natt ungefär en vecka efter händelsen i Firegrove så hände det. Jag är på en obehaglig plats med taggtråd, lera, på marken fanns nästan inget gräs och inte långt framför mig vid en brun husvägg ser jag en skugga av en häst som står med huvudet nedsänkt. Gång på gång ger hästen ifrån sig ett uppgivet ljud. Som en sista rop på hjälp.
Jag vaknade med ett ryck och kollade på klockan 04.37, min pyjamas var helt genomsvettig så jag fick gå direkt till duschen. Det var inte likt mig att ha mardrömmar, speciellt inte så att jag blir såhär rädd. Jag kunde inte somna om så jag försökte lugna ner mig och fick tillslut i mig lite frukost. Lite tidigare än vanligt gick jag ner till stallet, där var saker inte som jag hade tänkt mig. Hästarna stod där och väntade på morgon fodret som vanligt, alla hästar utom en. Pinnen sparkar i boxväggarna och gör allt för att få min uppmärksamhet. Har även hon haft samma mardröm som jag? Jag bestämmer mig för att vi skall undersöka saken... Pinnen nästan sticker iväg med mig, jag får hålla tillbaka henne så att hon inte blir utmattad. Det är trots allt en ganska lång bit till Firegrove och vi måste ta det lugnt så att vi orkar ta oss hem senare med. Hon är inte lik sig själv och det gör mig ännu mer rädd än vad jag var innan. Vi båda vet att detta är på allvar. Vi rider förbi terrängbanan och längre bort mot den stora bergskedjan. Pinnen vet ganska länge åt vilket håll hon vill tills hon helt verkar tappa spåret, då tar jag över och väljer vägen. PLÖTSLIGT ser jag det, staketet ifrån drömmen. På tomten finns det två gamla hus, jag tvekar en stund innan jag hoppar av och binder fast Pinnen i ett träd utanför tomten. Det är en mycket läskig och ödslig plats, jag hör inga fåglar och marken känns nästan förgiftad. Fortsättning följer...♥
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Arkiv
September 2017
Kategorier |